När hygienen är viktigast av allt

Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 sprider sig över världen. Viruset verkar primärt spridas från människa till människa genom droppsmitta. Varje enskild individ kan genom enkla hygienåtgärder skydda sig själv och andra från den livshotande lungsjukdomen och bromsa den snabba spridningen. I det här specialavsnittet tar vi upp de mest effektiva metoderna för att skydda sig mot infektioner.

Var kommer coronavirus ifrån?

Covid-19 klassades den 11 mars 2020 som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO. Lungsjukdomen orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2. Till skillnad från en epidemi är infektionssjukdomen vid en pandemi inte geografiskt avgränsad utan kan sprida sig runt hela jorden, på det sätt som sker just nu. Symtomen vid infektion med coronavirus liknar de som uppkommer vid influensa: hosta, feber, snuva och trötthet. Andra möjliga symtom är andningsbesvär, klåda i halsen, huvudvärk och värk i muskler och leder, illamående, diarré och frossa. Sjukdomsförloppet skiljer sig från individ till individ och variationen är stor. Symtomfria förlopp förekommer men även fall av svår lunginflammation med lungkollaps och dödsfall. Forskare tror att coronaviruset SARS-CoV-2 överfördes från djur till människa på en marknad i staden Wuhan i Hubeiprovinsen i Kina. Vilket djur som ursprungligen bar viruset är ännu inte klarlagt. För närvarande tror man att patogenen först överfördes från fladdermöss till andra djur och därefter vidare till människan – troligtvis genom att någon ätit ett djur som sålts på marknaden och fungerat som mellanvärd för viruset.

Utlöser infektionssjukdomar

Infektionssjukdomar kan orsakas av olika patogener, bland annat virus, bakterier och svamp.

Virus

Virus som coronaviruset SARS-CoV-2 är osynliga för blotta ögat och har en storlek på bara 20–300 nanometer. De angriper cellerna i djur, växter eller människor och använder de levande cellerna som värdceller. Även om de exponeras för luft kan de ibland överleva och förbli smittsamma under mycket lång tid. För att överleva på lång sikt behöver de dock en ny värdcell. Utan en sådan dör viruset för eller senare.

Inte alla virus orsakar sjukdomar. Vårt immunsystem reagerar ofta snabbt och tar omedelbart hand om alla inkräktare. Så snart infektionen är ett faktum börjar viruset sprida sig i kroppen. Läkemedel har endast en begränsad effekt mot virus och antibiotika har visat sig vara ineffektivt mot virussjukdomar. Det finns antivirala läkemedel som endast hjälper mot vissa typer av virus. Eftersom virus (till exempel influensaviruset) kan förändra sig gör det att de lättare kan ta sig förbi kroppens eget försvar. För att bli immun måste en person ha utsatts för patogenen. Men immunitet är ingen garanti ens när man tillfrisknat från sjukdomen. Virus saknar egen ämnesomsättning.

Bakterier

Bakterier är flera gånger större än virus. Bakterierna varierar i storlek från 0,1 till 700 mikrometer och är encelliga självnärande organismer. De har också eget genetiskt material och egen ämnesomsättning. Bakterier finns överallt – i luften, vattnet, i maten osv. Liksom virus kan bakterier överleva länge i miljön eller i kroppen, ofta i veckor och ibland även i flera månader. De har stor anpassningsförmåga och kan föröka sig i olika förhållanden. Bara en procent av alla bakterier orsakar sjukdomar hos människan. Ofta är bakterier till och med viktiga för hälsan. De lever exempelvis i tarmarna, på huden eller i munhålan. Den som vill eliminera bakterier kan använda sig av höga temperaturer (till exempel i form av vattenånga vid rengöring) eller kemiska ämnen som alkohol, aldehyder eller klorin. I människokroppen används ofta antibiotika som ett led i behandlingen. Bakterierna dör då antingen omedelbart eller förhindras från att föröka sig.

Svamp

Hos människan är svamp relativt vanligen förekommande på huden eller i kroppen. Endast ett fåtal typer av svamp orsakar sjukdomar hos människan, däribland hudsvamp, jäst och vissa sorters mögel. Den här typen av svamp trivs överallt där det är fuktigt: i badrum och nischer, på fuktiga väggar och i blomkrukor. Livsmedel som bröd, potatis och mjöl kan också verka som grogrund för svamp. Svamp kan till och med påträffas i stoppade möbler och sängkläder. Jästsvampen tillhör vår naturliga hudflora. Den lever i huden och livnär sig på död vävnad. Svamp kan bara tränga in i människokroppen om den naturliga hudbarriären har skadats eller immunsystemet har försvagats. Sjukdomar som orsakas av svamp kallas mykoser. Dessa drabbar främst huden, naglarna eller slemhinnorna. Svamp påverkar endast i undantagsfall interna organ som lungorna men kan då vålla svåra skador.

Hur sprids coronaviruset SARS-CoV-2?

Droppsmitta:

Enligt aktuell kunskap sprids coronaviruset SARS-CoV2 främst genom så kallad droppsmitta som innebär att smittan sprids via luften genom hostningar eller nysningar. Andra personer andas in patogenerna och blir om det vill sig illa också infekterade.

Indirekt kontaktsmitta:

Indirekt överföring av viruset kan också förekomma. Personer som tidigare hostat eller nyst i händerna rör vid föremål som dörrhandtag, mobiltelefoner, pekskärmar eller stolsryggar. Viruset hamnar på ytan och kan därifrån spridas vidare till friska personer.

Direkt kontaktsmitta:

Direkt kontaktsmitta är ett annat sätt för virussjukdomar att spridas. Till exempel kan till och med minsta spår av mänsklig avföring som bär smitta nå en frisk person via smutsiga händer. En infektion kan också spridas om patogenen kommer in i kroppen direkt via slemhinnorna i ögon, näsa och hals eller de övre luftvägarna, till exempel vid en kyss. Det är ännu inte helt klarlagt om SARS-CoV-2 sprids via direkt kontaktsmitta. Ett av de effektivaste sätten att förebygga direkt kontaktsmitta är att tvätta händerna noga med vanlig tvål.

Hur kan du skydda dig själv och andra från att infekteras?

I dagsläget finns inget vaccin mot coronaviruset. Därför är det mycket viktigt att vidta enkla hygienåtgärder, både vad gäller den personliga hygienen och hygienen i offentliga och hemmiljöer.

Personlig hygien

Undvik att röra vid ansiktet med otvättade händer
Tvätta händerna noga och ofta. Använd handsprit då och då när du reser
Använd munskydd om du är sjuk, se till att skyddet sitter ordentligt
Använd engångsservetter och släng dem i en papperskorg med lock
Undvik kontakt med personer som är sjuka

Rekommendationer kring beteende i hemmet

Håll ett avstånd på minst en meter från andra när du nyser eller hostar. Nys/hosta i armvecket och vänd dig bort från andra personer
Stanna hemma om du drabbas av respiratoriska eller influensaliknande symtom
Det är mycket viktigt att hålla tryggt avstånd till personer i din närhet som är sjuka
Vädra regelbundet och använd en luftrenare
Arbeta om möjligt hemifrån och undvik affärsresor
Undvik kontakt med andra, särskilt med äldre personer och de som lider av kroniska sjukdomar

Rekommendationer kring beteende bland andra

Håll ett avstånd på 2–2,5 meter till andra, särskilt till personer som är sjuka
Undvik att kramas och ta i hand
Håll ett avstånd på minst en meter från andra när du nyser eller hostar. Nys/hosta i armvecket och vänd dig bort från andra personer
Desinficera regelbundet ytor som bilratten, dörrhandtag, mobiltelefoner osv.
Avstå från privata semesterresor
Undvik om möjligt att resa kollektivt
Delta inte på stora event/sammankomster
Handla inte när det är som mest folk ute, använd hämt- och leveranstjänster

Varför hygienen är så viktig i coronatider

I en ren och välskött miljö som rengörs regelbundet minskar risken för spridning av smittan betydligt. Ytorna utgör inte längre en grogrund för bakterier och virus. Patogenerna elimineras noggrannare, även på svåråtkomliga ställen.